En växande folkrörelse – bygdegårdarna är fler än någonsin

Illustration: Marja Nyberg

Bygdegårdsrörelsen växer och nu är fler bygdegårdar än någonsin anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund – 1 469 bygdegårdsföreningar med över 240 000 medlemmar. Under det gångna året har antalet medlemmar ökat med 13 föreningar.

Många människor väljer att engagera sig i en bygdegård, en allmän samlingslokal som erbjuder många möjligheter. De allmänna samlingslokalerna har stor betydelse som samlingsplats för människor, föreningar och olika verksamheter i lokalsamhället. De är en del av vår demokratiska infrastruktur, en hörnsten i svenskt kulturliv, stöttar samhället i kris, särskilda händelser och totalförsvar samt stärker landsbygders attraktionskraft.

– Bygdegårdsföreningarna är viktiga för hela bygden. Bygdegården skapar ett stort värde och många möjligheter där den finns i människors närhet.  Vikten av denna samlingslokal kan inte överskattas. Det ser vi inte minst när vi har behov av att kunna träffas och mötas. Det gäller såväl för fest och kultur som vid kris- och försvarsberedskap. Då finns bygdegården och dess medlemmar redan på plats, säger Per Lodenius, förbundsordförande, Bygdegårdarnas Riksförbund.

Bygdegårdarnas Riksförbunds arbete med kultur och aktiviteter kring högtidsfiranden lockar flera medlemmar. Under 2023 var Kulturbygdsturnén, som genomfördes med stöd från Statens kulturråd, med 500 publika arrangemang runtom i landet väldigt uppskattat och nådde ut till många människor runt om i landet. Förbundet satsade även vidare på Vi skrämmer Sverige! med Halloweenfiranden för barn och unga i bygdegårdar.

– Det är glädjande att intresset för bygdegårdarna och Bygdegårdarnas Riksförbund fortsätter öka. Alla högtidsfiranden under valborgsmäss, midsommar och jul med exempelvis julmarknader når väldigt många människor och skapar gemenskap. Bygdegårdarna är också väldigt användbara vid samhälleliga kriser och är nu med i den uppbyggnad av civilt försvar som sker. Människor trivs och finner sitt engagemang i bygdegården. Att Bygdegårdarnas Riksförbund ökar antalet medlemmar beror också på att vi har ett bra medlemserbjudande, bra medlemsnytta i form av försäkring, men även genom fortbildning och stöd utifrån den egna bygdegårdens behov, säger Kenneth Lundmark, förbundschef, Bygdegårdarnas Riksförbund.

Bygdegårdarnas Riksförbund arbetar vidare med bygdegårdarnas roll i totalförsvaret med fokus på civiilsamhällesorganisationerna som en resurs i uppbyggnaden av civil beredskap, där förbundet har bjudit en ett antal organisationer till rundabordssamtal. Bygdegårdarna är viktiga samlingsplatser vid större skogsbränder, elavbrott och vid exempelvis eftersökningar av försvunna personer.

I många fall samlas medborgarna i närområdet för att tycka till om detaljplaner och för att hitta servicelösningar för livskraftiga landsbygder i bygdegården. En bygdegård är multifunktionell. Bygdegårdsföreningarna hyr ut sina lokaler för festligheter och vid begravningar och allt däremellan. Den som hyr måste dela föreningens demokratiska värderingar.

Antalet medlemmar har under 2023 ökat i Stockholms läns, Jönköpings, Norra Kalmars, Gotlands, Västra, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens bygdegårdsdistrikt. Riksförbundet har totalt 24 bygdegårdsdistrikt.

Om bygdegårdar

• Bygdegården är en föreningsdriven, allmän samlingslokal som är skapad av människor utifrån bygdens behov.
• Bygdegården är en mötesplats som är öppen att hyra.
• Bygdegården välkomnar alla med demokratisk värdegrund.
• Bygdegården drivs av ideella krafter.
• I bygdegården skapas en social sammanhållning och ett engagemang som är grunden för att både människor och bygder kan utvecklas.

Vår vision
Bygdegårdarna samlar Sverige. Vi är en öppen folkrörelse med mötesplatser i hela landet. Bygdegårdsrörelsen har en ledande roll i att stärka bygden och dess människor – nu och i framtiden.