Bygdegårdar är ofta en central samlingspunkt i bygden. Ett hus som kan användas både i vardagen, vid firanden och i krissituationer. Nu finns bygdegårdar med i ”Handbok i kommunal krisberedskap” som tagits fram av MSB och SKR.
En trygghetspunkt är en mötesplats dit människor kan vända sig vid större kriser i samhället. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Sveriges Kommuner och regioner, SKR, har tagit fram ”Handbok i kommunal krisberedskap” där bygdegårdar lyfts upp som möjliga trygghetspunkter i kris.
Kommunen kan samverka med föreningar i förberedande insatser, såsom upprättande av beredskapsplaner, övningar och utbildningar. Även efter en kris kan samlingslokaler bidra till samhället genom att vara en mötesplats för samtal och stöd.
Bygdegårdar är redan en del av infrastrukturen och har använts som sambandscentraler vid skogsbränder och eftersök av försvunna personer liksom när stormar har skapat problem med elförsörjning.
– Det är viktigt att kommunerna och de frivilliga försvarsorganisationerna ser vikten av att samarbeta med bygdegårdar för att stärka krisberedskapen och använda våra hus som finns över hela landet, Kenneth Lundmark, förbundschef, Bygdegårdarnas Riksförbund.
Ta del av material på MSB:s hemsida:
www.msb.se/sv/publikationer/handbok-i-kommunal-krisberedskap–3.-sarskilda-funktioner-trygghetspunkter
Läs mer om bygdegårdar i krisberedskapen:
https://bygdegardarna.se/var-verksamhet/krisberedskap/
Bygdegårdarnas Riksförbund organiserar föreningsdrivna allmänna samlingslokaler. Bygdegårdar är öppna att hyra för alla som delar föreningens demokratiska värderingar. Vid årsskiftet 2021/2022 var 1452 bygdegårdar, bystugor eller liknade lokaler anslutna till riksförbundet.