Bygdegårdar drabbas hårt av coronakrisen

Många evenamang i bygdegårdar ställs in för att undvika att sprida coronasmittan, vilket betyder att bygdegårdarna står utan inkomster (bygdegården på bilden är tagen i ett annat sammanhang). Foto: Frida Vasiliou

Med anledning av coronavirusets spridning står många bygdegårdar tomma idag, utan egna arrangemang eller uthyrningar. Rekommendationerna från myndigheterna gör att folk stannar hemma.

Bygdegårdarna runt om i landet tar hänsyn till riskgrupperna och riksförbundet har kommunicerat Folkhälsomyndighetens rekommendationer och beslut. Det har lett till att många aktiviteter har ställts in. Det handlar om seniorgruppen som har gympapass varje onsdag, motionsdansen som hålls varje söndag, konstutställningen som är en del av bygdens konstrunda, den lokala vägföreningens årsmöte, den lokala revyn eller rikskända artisten som skulle uppträda och personen som hade hyrt bygdegården för att ha 50-årsfest eller den stora loppisen som är föreningens största inkomstkälla under hela året.

– Bygdegårdarna är hus där vi samlas och gör saker tillsammans, den sociala distansering som nu är nödvändig för att minska smittspridningen av Covid-19 slår hårt mot dessa föreningar som har fysiska möten som grund för sin verksamhet, säger Per Lodenius, förbundsordförande, Bygdegårdarnas Riksförbund.

Inkomstbortfall
Allt detta leder till inkomstbortfall för föreningar som arbetar hårt med att ideellt hålla igång verksamheten och se om sitt hus. Och kostnaderna för att ta hand om ett hus tar inte paus bara för att huset står tomt. Det kan få omfattande ekonomiska konsekvenser för många bygdegårdar.

Regeringen har i dagsläget avsatt 500 miljoner kronor i akutstöd till kulturen, där kulturskapare och föreningar som drabbats av inställda evenemang ska kunna få stöd. Bygdegårdarnas Riksförbund har skickat en skrivelse direkt till Kulturdepartementet och påtalat bygdegårdarnas unika roll som lokalhållande föreningar, en förutsättning för scener för kultur runt om i hela landet. Regeringens löfte om pengar till kulturen måste särskilt riktas till lokalhållande allmänna samlingslokaler som utgör en infrastruktur för all ideell och professionell kultur runt om i landet.

– Vi kämpar för att ingen bygdegård ska behöva gå under på grund av coronakrisen. Det har jag framfört i mina samtal med Kulturdepartementet, säger Per Lodenius.

Bygdegårdarna har redan idag förlorat viktiga inkomster, allt från belopp på över 100 000 kronor till under tusenlappen. Den stora variationen beror på att bygdegårdarna, förutom att de har gemensamt att de är allmänna samlingslokaler, är unika i sin uppbyggnad och verksamhet.

Regeringens beslut den 27 mars att förbjuda allmänna sammankomster på fler än 50 personer påverkar förstås bygdegårdarna i än högre utsträckning. I nuläget finns det inget direkt slut på detta i sikte och många bygdegårdar känner stor oro inför framtiden.

Oro bland bygdegårdarna
På frågan ”Hur ser ni att coronakrisen påverkar er bygdegårdsförening långsiktigt och hur stort kan inkomstbortfallet bli om samma läge fortsätter under sommaren och hösten?” svarade några föreningar så här:

”Vi har försörjt stora delar av verksamhetsåret med hjälp av evenemang på våren samt det traditionsenliga valborgsfirandet, nu är det ju tidigt att säga men tror inte att det kommer vara lika välbesökt om det går att genomföra överhuvudtaget, kommer bli ett hårt slag mot föreningens ekonomiska situation”
Prästholms byahusförening i Norrbottens bygdegårdsdistrikt

”Inkomstbortfallet räknat från 11 mars till 13 juni är cirka 290 000 kronor ... hösten vågar man inte tänka på.”
Fyris Park i Uppsala bygdegårdsdistrikt

”Vår bygdegårdsförening har under vår och sommar tre av våra största egna evenemang som genomförs varje år. Nu ser det ut som att vi behöver ställa in samtliga till följd av Folkhälsomyndighetens begränsning på 50 personer vid allmänna sammankomster. Dessa tre event samlar hela bygden och brukar ha besökare på upp till 250 personer per dag. För vår bygdegård innebär detta ett inkomstbortfall på fjärdedel del av föreningens totala inkomst under ett år. Uthyrningen av bygdegården är i princip obefintlig. Inga privata fester/bröllop/dop är inbokade. De som var det är avbokade. Vi har en och annan mindre bokning som barnkalas och föreningsmöte.”
Vendels bygdegård i Uppsala bygdegårdsdistrikt

”Intäkter från uthyrning och egna aktiviteter står för 60–70 procent av budgeten. Utan dessa intäkter minskar våra möjligheter att hålla igång vår bygdegård.”
Dunkers Församlingshem, Södermanlands bygdegårdsdistrikt

”Engagemanget blir svårt att hålla uppe då planerade aktiviteter och åtgärder uteblir. Den ekonomiska konsekvensen kan kortsiktigt under året uppgå till cirka 40 000 kronor. Den långsiktiga konsekvensen är i dagsläget svår att överblicka.”
Hjortnäs-Sunnanängs Byamän i Dalarnas bygdegårdsdistrikt