Bygdegårdarna är en resurs för landsbygderna

Foto: Jenny Dahlerus

Kärleken mellan bygdegårdar och landsbygd var tydlig när Bygdegårdarnas Riksförbund bjöd in till Landsbygdskonferens på Alla hjärtans-dag.

Landsbygdskonferensen den 14 februari bjöd på berättelser från tre bygdegårdar som visar hur viktiga samlingslokalerna på olika sätt är för landsbygderna; Tillväxtverkets koordinator för landsbygdsuppdrag Klas Fritzon berättade om implementeringen av landsbygdspolitiken; och dagen avslutades med en panel bestående av riksdagspolitiker som gav sin syn på den ideella sektorns viktiga roll för landsbygdsutveckling.

– Det finns väldigt mycket hjärta för landsbygden här – alla här arbetar och/eller brinner för landsbygd, inledde moderatorn för dagen Josephine Bladh, transformativ konsult, folkbildare och tidigare förbundssekreterare för Vi Unga.

Karin Fälldin, förbundschef på Bygdegårdarnas Riksförbund, sa i sitt inledningsanförande:

– Bygdegårdsrörelsen har växt oavbrutet de senaste 46 åren. När kommersiell verksamhet och offentlig service drar sig undan tar människorna och det lokala föreningslivet på bygden över, bygdegårdsföreningar bildas och driver samlingsplatsen i byn och erbjuder inte sällan samhällsservice i olika former. Det är positivt, men de ideella föreningarna och eldsjälarna behöver också stöd och samverkan med det offentliga för att kunna driva detta vidare.

Tre röster från bygdegårdsrörelsen

Ljustorps bygdegård, Timrå kommun, fungerade som sambandscentral under 2018-års skogsbränder.

– Jag ryser och blir varm och rörd när jag tänker tillbaka på händelserna. Dagen efter branden hade startat fanns en fullständig organisation som utgick från bygdegården på plats, frivilliga hade skänkt allt från plåster och resorb, affären hade skänkt mat, vi hade bemanning i köket 24 timmar om dygnet som serverade och vi hade människor som körde fyrhjulingar upp till skogen och levererade slang. Civilförsvarsförbundet hade incheckning och utcheckning för de som skulle upp på berget där det brann så att vi inte skulle förlora någon, sa Tina Forslund Tjärnberg, styrelseledamot Ljustorps bygdegård.

Ullergården, Lindesberg kommun, är nybliven servicepunkt i bygden.

– Kommunen sökte upp oss och kom ut och informerade. Vår bygdegård är en servicepunkt från början, man går dit och fikar och träffas och det kommer fram idéer. Nu har vi skrivit avtal med kommunen. Vi ska bland annat tillhandahålla information från kommunen och andra föreningar, bjuda in till samtal med näringslivet och offentliga möten. Just nu satsar vi på infrastruktur, vi har ett fibernät som bygdegården äger och vi driver frågan om att göra cykelväg mellan Frövi och Ullersäter, sa Kjell-Åke Wijk, ordförande Ullersäters bygdegårdsförening.

Byahörnan, Trelleborgs kommun, en del av Mambaprojektet, ett projekt om mobilitet och landsbygdsutveckling i Östersjöregionen, som drivs genom EU:s regionala utvecklingsfond.

– Vi har kontorskafé en gång i veckan där småföretagare och ibland kommunens tjänstemän kan sitta och jobba. Även byborna kommer dit, det har blivit en helt öppen mötesplats vilket har gjort att idéerna sprudlar, sa Ulla-Britt Olofsson, ordförande Byahörnan.

– Kontorskafét skapar förutsättningar för att stanna på orten, en slags icke-mobilitet. Lokalen fanns med bord och stolar och kaffekokare, vi stöttade med wifi och så fanns det ett kontor. Vi löser även Malmös inpendlingsproblematik när folk stannar kvar på orten och arbetar, berättade Christoffer Hernestig, Trelleborgs kommun.

Bygdegårdarna är med och stöttar i akuta situationer, driver varaktig samhällsservice samt innovation inom landsbygdsutveckling. Med sin naturliga position som samlingspunkt, de engagerade människornas initiativkraft och förmågan att fånga upp de behov som finns är bygdegårdarna en viktig del för att landsbygderna ska leva.

Hur samordnas och genomförs landsbygdspolitiken

Tillväxtverket ansvarar för samordnandet av regeringens landsbygdspolitik och även för att genomföra en del konkreta åtgärder.

– Landsbygdsområdet är ett genuint flernivåsystem, många sektorer behöver leverera, men också många nivåer i samhället. EU-nivån, nationella nivån, regioner, länsstyrelser, kommuner och den lokala nivån med civilsamhället – alla behöver involveras och leverera för att vi ska nå de landsbygdspolitiska målen. Vi behöver få till forum för att förankra den nya politiken, där ser jag det som självklart att civilsamhället är en del, sa Klas Fritzon, koordinator landsbygdsuppdrag, Tillväxtverket.

Hur omsätter vi landsbygdskommitténs förslag till verklighet?

Riksdagsledamöterna Kristina Yngwe (C), Markus Selin (S), Kjell-Arne Ottosson (KD) och John Widegren (M) från Miljö- och jordbruksutskottet, samt Vasiliki Tsouplaki från Kulturutskottet (V) diskuterade landsbygdskommitténs förslag.

Bygdegårdsrörelsen är punk

– Bygdegårdsrörelsen är punk, inställningen är ”kör bara kör”! Politikerna måste förstå kraften hos civilsamhället, inte lägga våta filtar över idéer och initiativ utan stötta och skapa förutsättningar. Bygdegårdsrörelsen är motorn och kraften i bygden, inte bara samlingslokaler – vi är så mycket mer. Bygdegårdarna är en plattform för många andra aktörer i civilsamhället. Utan bygdegårdar stannar världen! avslutade Per Lodenius, förbundsordförande, Bygdegårdarnas Riksförbund.

Hela filmen från konferensen finns här:
www.facebook.com/bygdegardarna/videos/144204033325745/

Hållpunkter i videon:
00.04.30 Inledning Per Lodenius, förbundsordförande och Karin Fälldin, förbundschef 
00.26.30 Ljustorps bygdegård
00.37.55 Ullergården
00.50.30 Byahörnan
01.09.00 Tillväxtverket
01.41.00 Paus
02.02.10 Politikerpanel
02.48.00 Avslutning Per Lodenius, förbundsordförande