Bygdegårdarna står till förfogande i uppbyggnaden av svenskt försvar

Idag, tisdag 19 december 2023, lämnar Försvarsberedningen sin rapport om uppbyggnaden och utformningen av det civila försvaret till försvarsministern. Försvarsberedningen pekar på de utmaningar och möjligheter som finns då civilt försvar i princip legat i träda. Bygdegårdarnas Riksförbund välkomnar de skrivningar som finns om civilsamhällets inordning i det civila försvaret.

Riksförbundet ser nu fram emot den konkreta planeringen av det civila försvaret i samarbete med civilsamhället. I ett totalförsvarsperspektiv står bygdegårdsrörelsen i första hand för tillgång till lokaler. Bygdegårdarnas Riksförbund – Sveriges största riksorganisation för allmänna samlingslokaler – samlar 1 456 föreningsdrivna bygdegårdar. Rörelsen har även 240 000 ideella medlemmar. Merparten av den föreningsverksamhet som bedrivs i bygdegårdarna genomförs av andra föreningar, vilket innebär att det lokala nätverket också är starkt. Det kan handla om idrottsföreningar, byalag, jaktlag med mera.

– Försvarsberedningens rapport om civilt försvar är otroligt viktig i denna tid när uppbyggnaden ska ske. Att bygdegårdarna utgör en viktig del i beredskapen är naturlig av flera anledningar. Vi har både materiella och personella resurser och god kontakt med föreningslivet lokalt, säger Per Lodenius, förbundsordförande Bygdegårdarnas Riksförbund.

Bygdegårdar har använts vid flertalet samhälleliga kriser såsom skogsbränder, stormar och elavbrott, eftersök av försvunna personer och andra allvarliga händelser. Bygdegårdar användes även som möteslokaler och för inkvartering då Försvarsmakten förstärkte sin närvaro på Gotland under 2022 i samband med Rysslands invasion av Ukraina.

Bygdegårdarnas Riksförbund uppmärksammar särskilt att beredningen på allvar tar upp hur olika civilsamhällesorganisationer kan inordnas i det civila försvarets planering för höjd beredskap. Riksförbundet har, tillsammans med många andra, under det senaste året på olika sätt sökt främja en utveckling som engagerar civilsamhället i beredskapsplaneringen – senast vid en stor konferens i Stockholm den 26 oktober som tilldrog sig stort intresse och samlade över 120 deltagare.

Försvarsberedningen skriver i sin rapport att bygdegårdarna är en resurs för inkvartering vid exempelvis större omflyttningar.

– Med de skrivningar som försvarsberedningen presenterar skapas bättre förutsättningar att konkret påbörja ett arbete i landets kommuner och regioner. Vi kan nu tillsammans med länsstyrelserna tydligt inordna de civilsamhällesorganisationer som äger stora fastighetsbestånd över landet, men även andra, i beredskapsplaneringen inför höjd beredskap, säger Björn Körlof, expert inom kris, särskilda händelser och totalförsvar vid Bygdegårdarnas Riksförbund, och fortsätter:

– Bygdegårdarna utgör en stor och viktig resurs i händelse av höjd beredskap, men behöver tillsammans med främst kommunerna inordnas i en strukturerad planering som gör att dessa resurser kan komma totalförsvaret till godo på bästa sätt.

– Bygdegårdarnas Riksförbund är berett att aktivt medverka i en sådan praktisk planering och kommer att ta initiativ till samverkan också med andra civilsamhällesorganisationer för att söka åstadkomma detta. Resurser finns i form av både lokaler och de föreningsaktiva, avslutar förbundsordförande Per Lodenius, Bygdegårdarnas Riksförbund.

Bygdegårdarna har ett starkt intresse för beredskapsfrågor

Förbundsstämman för Bygdegårdarnas Riksförbund beslutade 2022 att göra ett stämmouttalande om att stärka vår funktion vid kriser, särskilda händelser och inom totalförsvaret. Bygdegårdarnas Riksförbund har därefter stärkt kompetensen genom expertkompetens inom beredskapsfrågor. Bygdegårdarnas Riksförbund har stärkt sin kompetens och beredskap internt samtidigt som förbundet bland annat samlade civilsamhället, berörda myndigheter och de politiska riksdagspartierna till en temadag om civilsamhällets roll inom totalförsvaret. Bygdegårdarnas Riksförbund har bjudit in nyckelaktörer inom civilsamhället till runda bordssamtal om hur samarbetet med framför allt kommunerna ska ske. Strukturen för civilt försvar är komplex och kommunerna beredskapshandläggare arbetar med de lokala beredskapsplanerna. Intresset för beredskapsfrågor både vid kriser och inom civilt försvar är stort bland landets bygdegårdar.