Bygdegårdarnas roll i Sveriges beredskap växer

Bygdegårdarnas roll i Sveriges beredskap växer. Bygdegårdar ingår i dag i kommunal beredskapsplanering i 56 av landets kommuner. Samtidigt har Bygdegårdarnas Riksförbund fått sex miljoner kronor i statliga medel för insatser som stärker samhällets krisberedskap. Inför Beredskapsveckan lyfter förbundet bygdegårdarnas roll när den lokala beredskapen utvecklas.

Bygdegårdar har länge använts lokalt när något händer – vid exempelvis stormar, bränder, eftersök och andra samhällsstörningar. De erfarenheterna har också legat till grund för bygdegårdsrörelsens arbete för en tydligare roll i Sveriges beredskap.

Nu syns utvecklingen i kommunernas beredskapsplanering. I årets årsrapportering uppgav 81 bygdegårdsföreningar att de ingår i en kommunalberedskapsplan. Året innan var de 56 och året dessförinnan 30. Föreningarna finns i 56 kommuner, motsvarande närmare en av fem av Sveriges kommuner, och i21 av landets 24 bygdegårdsdistrikt.

– Bygdegårdarnas roll i beredskapen är inte ny. Det nya är att den i allt större utsträckning blir en del av den organiserade beredskapen. Det är en viktig utveckling, men den väcker också frågor om ansvar, resurser och hur samverkan mellan det offentliga och civilsamhället ska fungera långsiktigt, säger Björn Körlof, expert inom kris, särskilda händelser och totalförsvar på Bygdegårdarnas Riksförbund.

Regeringen satsar på bygdegårdarnas beredskap

I juni beslutade regeringen att tilldela Bygdegårdarnas Riksförbund sex miljoner kronor för insatser som stärker samhällets krisberedskap. Av dessa fördelas fyra miljoner kronor till bygdegårdsföreningar genom ett särskilt beredskapsbidrag.

Bidraget ska stärka bygdegårdarnas förmåga att fungera som trygghetspunkt, särskild samlingsplats eller alternativ ledningsplats vid kriser och samhällsstörningar. En förutsättning för att söka är att föreningen har en etablerad kontakt eller dialog med kommunen i beredskapsfrågor. Ansökan är öppen 31 augusti till 30 september 2026.

Bygdegårdarnas Riksförbund har under flera år byggt upp sitt arbete inom beredskapsområdet genom bland annat utbildningar och studiecirklar, kunskapsstöd till föreningar och samverkan med kommuner, myndigheter och andra civilsamhällesorganisationer.

Nya krav på kommuners och regioners beredskap föreslås

Samtidigt pågår förändringar av kommunernas och regionernas ansvar vid kris och krig. I en lagrådsremiss från juli föreslår regeringen en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap, med föreslaget ikraftträdande den 1 januari 2027.

I förslaget finns bland annat särskilda samlingsplatser – platser där människor ska kunna få stöd och grundläggande service vid kris eller krig. Kommunerna har en central roll i den lokala beredskapen, samtidigt som länsstyrelserna har en samordnande roll på regional nivå. Vilken roll civilsamhällets lokaler och organisationer kan spela blir därmed en aktuell fråga när beredskapen utvecklas.

Samtal om nästa steg under Beredskapsveckan

Den 23 september bjuder Bygdegårdarnas Riksförbund in till ett livesänt samtal om vad förändringarna inom beredskapsområdet betyder för bygdegårdarna och hur samverkan mellan kommuner och civilsamhälle kan utvecklas. Bland de anmälda finns representanter från bygdegårdsföreningar och bygdegårdsdistrikt, kommuner, regioner, studieförbund och andra organisationer som arbetar med lokal beredskap.

I samtalet medverkar Per Bolinder, policychef för civilt försvar och divisionschef för civilt försvar vid Försvarsdepartementet, Lars Kallsäby, ordförande i Dingtuna bygdegårdsförening, och Johan Ahlström, riskingenjör vid Västerås stad. Samtalet leds av Björn Körlof.

Livesänt samtal: onsdag 23 september kl. 12.00–12.30.

Läs mer och anmäl dig vid intresse: https://bygdegardarna.se/wp-content/uploads/2026/08/Inbjudan-Livesant-samtal-Vad-ar-pa-gang-inom-beredskapsomradet-23-september-2026.pdf