Antalet bygdegårdsföreningar som är medlemmar i Bygdegårdarnas Riksförbund fortsätter att öka för 46:e året i rad. Vid årsskiftet 2019–2020 fanns 1 447 medlemmar vilket är en nettoökning med 14 föreningar.
– Det är glädjande att vi ser en sådan tillströmning av medlemmar. Bygdegårdar betyder så mycket för det lokala föreningslivet, för sammanhållning och integration i bygden och är en plats för kulturupplevelser utanför städernas offentliga och kommersiella utbud. Föreningen kan även driva frågor för att påverka utvecklingen av bygden, säger Karin Fälldin, förbundschef i Bygdegårdarnas Riksförbund.
Bygdegårdsföreningar driver allmänna samlingslokaler som hyrs ut till alla som delar föreningens demokratiska värderingar. Bygdegårdar hyrs ut till både fest och möten, föreningsverksamhet och kulturaktiviteter, föreningarna som driver bygdegårdarna har i många fall även egen verksamhet.
– Att ha en sådan mötesplats är väldigt betydelsefullt för bygden och människorna där. Bygdegårdar är landsbygdsutveckling i verkligheten och kärnan i det är de ideella krafterna som gör detta möjligt, fortsätter Karin Fälldin.
Antalet medlemmar har under 2019 ökat i följande bygdegårdsdistrikt: Stockholms län, Uppsala, Blekinge, Skåne, Skaraborg, Örebro län, Dalarna, Gävleborg och Västerbotten.
Här finns alla medlemmar i Bygdegårdarnas Riksförbund: bygdegardarna.se/hitta-bygdegard
Bygdegårdarna samlar Sverige. Vi är en öppen folkrörelse med mötesplatser i hela landet. Bygdegårdsrörelsen har en ledande roll i att stärka bygden och dess människor – nu och i framtiden.
Bygdegårdarnas Riksförbund organiserar föreningsdrivna allmänna samlingslokaler. Bygdegårdar är öppna att hyra för alla som delar föreningens demokratiska värderingar. Vid årsskiftet 2019-2020 var 1447 bygdegårdar, bystugor eller liknade lokaler anslutna till riksförbundet.