Landets bygdegårdsföreningar har tagit ett jättesprång när det gäller digitalisering under coronapandemin. Innan pandemin hade 4 procent använt sig av digitala mötesformer i föreningens verksamhet. Så här drygt ett år senare har 51 procent gjort det.
Det visar en enkät om hur bygdegårdsföreningar har påverkats av coronapandemin som Bygdegårdarnas Riksförbund har låtit sina medlemmar svara på.
– Det är en otrolig ökning som visar på att föreningarna jobbar hårt för att fortsätta verksamheten och inte lägga sig platt i coronans spår, säger Karin Fälldin, förbundschef på Bygdegårdarnas Riksförbund.
Föreningarna har främst hållit digitala styrelse- och årsmöten och anger att det har varit positivt att kunskapen om digitala möten har ökat. Många föreningar kan tänka sig att fortsätta med digitala möten även när man får träffas fysiskt i högre grad igen.
Men det är inte bara det digitala som har fått ett uppsving, även utomhusaktiviteter har frodats. Detta har varit tipsrundornas år om man frågar bygdegårdsföreningar, ett utmärkt sätt att känna gemenskap och få en gemensam upplevelse även när man inte får samlas många på ett ställe. Även andra typer av vandringar och promenader i mindre sällskap har varit populärt. Gemenskapen bland de föreningsaktiva har också upprätthållits genom gemensamma städ- och arbetsdagar. Andra har även satsat på mer underhåll och renovering när huset har stått tomt.
– Åttapersonersgränsen var förstås ett hårt slag mot bygdegårdarna, innan dess ordnades en del coronasäkra inomhusaktiviteter som filmvisningar, teater, föredrag och liknande, säger Karin.
Enkätsvaren visar att 45 procent av föreningarna mår okej och anger att engagemanget räcker till att göra det de måste, 29 procent mår bättre och 26 procent mår sämre än det. Nästan en femtedel anger att de har ställt om enstaka aktiviteter, delar av verksamheten eller helt och hållet. Fyra femtedelar har ställt in det mesta eller stängt ner verksamheten.
Det finns fortsatt en stor oro för den ekonomiska situationen nu när många föreningar står utan inkomst och föreningarna efterfrågar ekonomiskt stöd till drift och verksamhet. Föreningarna uttrycker även oro för att engagemanget ska dala och att folk inte kommer tillbaka till bygdegården när restriktionerna lättar. Å andra sidan finns det föreningar som har upplevt ett stort engagemang på bygden under den här svåra tiden och 29 procent av de svarande anger att de inte har några farhågor inför framtiden.
Enkäten om hur bygdegårdsföreningar har påverkats av coronapandemin skickades ut till Bygdegårdarnas 1 444 medlemsföreningar och när enkäten stängde den 6 april hade 479 svar inkommit. De svarande föreningarna är anonyma, men genom att de fick ange vilket distrikt de tillhörde vet vi att svar har inkommit från hela landet.
Kontakta Karin Fälldin om du har frågor kring enkäten eller vill ha hjälp med att få kontakt med regionala och lokala företrädare för bygdegårdsrörelsen.
Bygdegårdarnas Riksförbund organiserar föreningsdrivna allmänna samlingslokaler. Bygdegårdar är öppna att hyra för alla som delar föreningens demokratiska värderingar. Vid årsskiftet 2020-2021 var 1444 bygdegårdar, bystugor eller liknade lokaler anslutna till riksförbundet.