Regeringens coronasatsningar missar allmänna samlingslokaler

Bygdegårdsföreningarna har över 240 000 enskilda medlemmar och många fler besökare i hela Sverige, främst på landsbygder. Utan bygdegårdarna förlorar vi en viktig möjlighet till att mötas, diskutera, fira, ta del av kultur och utveckla bygden.

Regeringens krisstöd till civilsamhället på 100 miljoner kronor är välkommet. Dessa medel ska stärka föreningar och organisationer som arbetar med insatser för samhällets mest utsatta samt isolerade äldre under den akuta coronakrisen.

Men det mer generella stödet till civilsamhället uteblir och många föreningar i landet riskerar att gå under.

– Det är bra att regeringen uppmärksammar och stöttar det civila samhällets stora och viktiga insatser under krisen. Men vi saknar ett bredare stöd till det lokala föreningslivet som bär upp den lokala demokratin och utvecklingsarbetet för Sveriges landsbygder, säger Karin Fälldin förbundschef för Bygdegårdarnas Riksförbund.

Bygdegårdarna, som lever på att människor samlas och möts, kan i längden inte överleva när inga intäkter för uthyrningar kommer in. De 1 447 bygdegårdarna runt om i landet, som nu ekar tomma för att begränsa smittspridningen, står fortfarande utan stöd från det offentliga i krisens spår.

Regeringen hänvisar till att omställningsstödet inte bara gäller företag utan även föreningar. Men det stödet når inte fram till de små lokala föreningarna runt om på Sveriges landsbygder. Kravet på F-skattsedel för allmännyttiga organisationer ska visserligen tas bort, men för att kunna ansöka om stödet ska föreningen ha redovisat en omsättning om minst 250 000 kronor under det senaste räkenskapsåret och omsättningen ska ha minskat med minst 30 procent under mars och april 2020 jämfört med mars och april 2019.

– Vi kräver att samhället uppmärksammar bygdegårdarnas situation. De ökade generella statsbidrag som gått ut till kommuner och regioner måste användas för att stötta det lokala föreningslivet under krisen, men staten måste även ta ett ansvar för landets allmänna samlingslokaler, menar Karin.

Bygdegårdarna, som lever på att människor samlas och möts, klarar sig inte när egna evenemang måste ställas in och bokningar avbokas eller inte görs alls.

– De lokala bygdegårdsföreningarna behöver stöd nu. Annars kommer vi upptäcka att lokalsamhället i coronans spår står utan mötesplatser för demokrati, kultur och lokal utveckling när vi väl ska starta upp efter pandemin är över, avslutar Karin.